När det gäller synen upplever personer med aniridi ofta:

• försämrad synskärpa, framförallt orsakad av underutvecklingen av näthinnans centrala delar (makula), men som kan bli sämre om en person som har aniridi utvecklar katarakt, glaukom och keratopati,
• ljuskänslighet, orsakad av underutvecklingen av regnbågshinnan (som gör att pupillen är förstorad), och katarakt och keratopati kan göra att ljus från till exempel lampor blir som strålar och bländar aniridikerna,
• smärtor orsakade av svårbehandlade sår på hornhinnans yta och torrhet i ögonen.

Personer med aniridi har ofta svårt att anpassa sig till snabbt ändrade ljusförhållanden. De kan vara känsliga för starkt ljus och reflektioner från fönster, speglar samt våta, metalliska eller vita ytor. De har därför ofta behov av att anpassa sin hem-, arbets- eller skolmiljö.
 Skarpt ljus orsakat av reflektioner kan minska möjligheten att se detaljer eller orsaka visuella obehag, torrnysning och huvudvärk. Att gå från att vara inomhus till utomhus, från skugga till soliga platser, när ljus slås av och på, att gå ute i dimma eller när det är molnigt och plötsligt nås av ljuset från en bils lampor kan orsaka ett smärtsamt bländande som minskar synens tydlighet och orsakar en osäkerhet i att röra på sig.

Det forskas kontinuerligt kring ifall även andra, icke synrelaterade tillstånd kan kopplas till aniridi, såsom diabetes, övervikt och svårigheter att sova, för att nämna några. Inom forskningsfältet finns en pågående diskussion kring ifall aniridi ska börja benämnas som ett spektrum.